Ed Brubakers grafiska agentthriller om Velvet Templeton, med kodnamn Valentine, utspelar sig under efterkrigstiden och in på 1970-talet. Glöm Flemings Bond, Le Carrés Smiley och O’Donnells Blaise. Detta är bra på allvar och i sin egen rätt. Konceptet är farligt likt komedier på temat, där spionchefens sekreterare visar sig vara bättre är agenterna på fältet. Men här är det på allvar. Och det är bra utan lustifikationer. 
Templeteon är den f.d. agenten som lämnat fältet och arbetar administrativt. Så träffar skiten fläkten och Templeton tvingas agera. Det gör hon med den äran. Templeton är en medelålders kvinna som är både intelligent och vältränad — utan att hänfalla åt superhjältarnas excesser eller banala moderna myter om olika machoideal. Templeton är skicklig och sig själv.
Berättelsens text och teckningar har samma skärpa och flöde som en välregisserad actionthriller. Det är sakligt och realistiskt tecknat med tidstypisk känsla.
I dagsläget har två av tre samlingsalbum kommit ut på svenska. Det är Apart förlag som står för den svenska utgivningen och böckerna kan köpas direkt hos Apart eller hos t.ex. Adlibris (del 1 och del 2).
Claes